51吃瓜

Strukturen hos de tunna plattans aluminiumdelar ?r enkel, men eftersom materialet i delarna ?r aluminiumlegering, och kavitetsbotten och kavitetsv?ggen ?r relativt tunna, ?r det st?rsta problemet vid bearbetning hur man f?rhindrar deformering av arbetsstyckets kavitetsbottenplatta och kavitetsv?gg. I synnerhet ?r deformationen av kavitetsbasplattan den st?rsta, mittb?gen ?r oj?mn och tjockleken p? basplattan ?r oj?mn. Bottenplattans mitt fr?ses f?r mycket p? grund av b?gningen, och den mellersta tjockleken p? basplattans bearbetningsresultat ?r den tunnaste, vilket skiljer sig mycket fr?n periferin. Baserat p? detta ?r det i bearbetningspraxis n?dv?ndigt att kombinera egenskaperna hos aluminiumplattans aluminiumdelar och vetenskapligt formulera bearbetningstekniken f?r att s?kerst?lla att bearbetningskvaliteten hos aluminiumdelarna uppfyller standardkraven.

Teknisk analys av numeriska styrbearbetade delar

Dimensioneringsmetoden p? delritningen b?r anpassas till egenskaperna hos numerisk kontrollbearbetning. P? den numeriska kontrollbearbetningsdelritningen ska storleken ges med samma referens eller koordinatstorleken ska ges direkt. Denna m?rkningsmetod ?r bekv?m f?r programmering och samordning mellan dimensioner. Eftersom den numeriska kontrollbearbetningsnoggrannheten och upprepad positioneringsnoggrannhet ?r mycket h?g kommer den inte att f?rst?ra anv?ndningsegenskaperna p? grund av stora ackumuleringsfel. D?rf?r kan den lokala spridda m?rkningsmetoden ?ndras till samma referenskommentarstorlek, eller koordinatstorleken kan ges direkt. Dessutom b?r villkoren f?r de geometriska elementen som utg?r delens kontur vara tillr?ckliga f?r att undvika att inte kunna starta under programmeringen.

Det ?r b?st att anv?nda en enhetlig geometrisk typ och storlek f?r den inre h?ligheten och formen p? delen, vilket kan minska storleken p? verktyget och antalet verktygs?ndringar, g?ra programmeringen bekv?m och f?rb?ttra produktionseffektiviteten. Storleken p? filén p? det inre sp?ret best?mmer storleken p? verktygsdiametern, s? filéradien p? det inre sp?ret b?r inte vara f?r liten. Kvaliteten p? delens utf?rande ?r relaterad till h?jden p? konturen som ska bearbetas, storleken p? b?gradien f?r ?verf?ringen etc. Vid fr?sning av delens bottenplan b?r filéradien r p? botten av sp?ret inte vara f?r stor, och en enhetlig referenspositionering b?r antas. Vid numerisk styrbearbetning, f?r att s?kerst?lla noggrannheten i dess relativa l?ge efter tv? kl?mbearbetningar, b?r en enhetlig referenspositionering Dessutom ?r det ocks? n?dv?ndigt att analysera om den erforderliga bearbetningsnoggrannheten, dimensionstoleranser etc. av delarna kan garanteras, om det finns n?gra extra dimensioner som orsakar mots?gelser eller slutna dimensioner som p?verkar processarrangemanget.

F?r det andra, best?m bearbetningsmetod och bearbetningsplan

Urvalsprincipen f?r bearbetningsmetoden ?r att s?kerst?lla bearbetningsnoggrannheten och ytj?mnhetskraven f?r den bearbetade ytan. Eftersom det i allm?nhet finns m?nga bearbetningsmetoder f?r att erh?lla samma noggrannhet och ytj?mnhet, b?r det faktiska urvalet baseras p? delarnas form, storlek och v?rmebehandlingskrav. Till exempel deformeras tunnv?ggiga aluminiumdelar l?tt, s? vanlig bearbetning och

Metoden f?r att kombinera numerisk styrbearbetning anv?nds f?r att optimera den kombinerade bearbetningsprocessen, minska tillverkningscykeln f?r delarna och f?rb?ttra bearbetningseffektiviteten hos delarna. Delarna bearbetas i grunden med bearbetningsmetoden f?r grov- och efterbehandlingssp?r genom att stansa h?l och knacka (inklusive att g?ra tv? processn?lsh?l) i form av grov- och efterbehandlingsbilen. Bearbetningen av relativt exakta ytor p? delarna uppn?s ofta gradvis genom grovbearbetning, halvbearbetning och efterbehandling. Det r?cker inte att v?lja motsvarande slutbehandlingsmetod f?r dessa ytor endast enligt kvalitetskraven. Det ?r ocks? n?dv?ndigt att korrekt best?mma bearbetningsplanen fr?n ?mnet till den slutliga formen. Vid best?mning av bearbetningsplanen b?r bearbetningsmetoden som kr?vs f?r att uppfylla dessa krav inledningsvis best?mmas enligt kraven p? huvudytans noggrannhet och ytj?mnhet. Till exempel, efter grovbearbetning eller halvbearbetning av en rymdb?gsyta med h?ga noggrannhetskrav, m?ste en kul?ndfr?s ocks? anv?ndas f?r 45 eller 135 sm? avst?nd (vanligtvis mellan 0,1 och 0,2 meter med h?ga noggrannhetskrav).

Analys av numerisk kontrollfr?sning f?r tunna aluminiumdelar

(I) V?rmebehandling

Det tomma materialet i delarna i figur 1 ?r LY12, som ?r en typisk h?rd aluminiumlegering i aluminum-copper-magnesium serien. Dess sammans?ttning ?r mer rimlig och de omfattande egenskaperna ?r b?ttre. Legeringen k?nnetecknas av: h?g h?llfasthet, viss v?rmebest?ndighet och kan anv?ndas som arbetsdelar under 150 C. Formningsprestandan ?r b?ttre i hett tillst?nd, gl?dgning och nytt sl?ckningstillst?nd. V?rmebehandlingsf?rst?rkningseffekten ?r anm?rkningsv?rd, men v?rmebehandlingsprocessen kr?ver strikt. Om f?rh?llandena ?r b?st utf?rs v?rmebehandling f?r att f?rb?ttra h?rdheten efter ?ldrandet.

(2) Blankning

Det grova materialet ?r en stor aluminiumplatta som rullas, som m?ste sk?ras i en 144 mm 114 mm 12 mm liten platta. Eftersom den rullade aluminiumplattan har en kornriktning (dubbelpunktslinjen i figur 2 indikerar rullande kornriktning), var uppm?rksam p? sk?rningen som visas i figur 2, s? att den lilla plattans l?ngdriktning ?r vinkelr?t mot den stora plattans kornriktning.

(3) numerisk kontrollfr?sning

Under bearbetningsprocessen anv?nds UG6.0-programvara f?r modellering och programmering.

F?rst kl?ms bottenytan fast och den fr?mre grovbearbetningsprocessen visas i tabell 1, som ?r en sammanfattning av den fr?mre grovbearbetningsprocessen.

F?r det andra, vippning, grov fr?schuck Denna tunnv?ggiga del bearbetas, det st?rsta problemet ?r att den ?r ben?gen att deformeras under bearbetningen. F?r att f?rhindra deformation kan bottenchucken inte fr?sas p? plats samtidigt, och kl?mproblemet vid frontbehandling beaktas, eftersom tjockleken p? bottenfl?nsen bara ?r 2 mm. Om den fr?ses p? plats ?r det sv?rt att kl?mma fast med platt t?ng. F?r att underl?tta kl?mningen vid frontbehandling och inte orsaka stor deformation n?r man g?r till bottenchucken efter frontbehandling, l?ggs 4 bossar speciellt till bottenytan vid modellering av denna del i UG. Bossstorleken ?r 15 mm 10 mm 3,7 mm, och bottenytans efterbehandlingsmarginal p? 0,3 mm ?r speciellt avsatt under modellering. P? detta s?tt underl?ttar f?rekomsten av fyra bossar, ? ena sidan, kl?mningen under frontbehandling, och ? andra sidan kan den s?kerst?lla att efter att ha tagit bort den stora marginalen p? bottenytan kommer den lilla marginalen (boss chuck och 0,3 mm tjock marginal) inte att tas bort under n?sta bottenytbehandling, f?r att inte orsaka stor deformation av arbetsstycket p? grund av den stora sk?rkraften.

F?r det tredje finfr?sning. N?r du avslutar fr?sning av fronten, var s?rskilt uppm?rksam p? l?mplig kl?mkraft under fastsp?nning. Om den ?r f?r stor, kommer den att b?ja mitten av delen och g?ra den centrala delen av bottenytan av den inre h?ligheten tunn. F?r att f?rhindra sk?rdeformation antas metoden f?r f?rst halvfinfr?sning och sedan finfr?sning. D?refter har grov- och finfr?sning 2 sk?ror. N?r sk?ran ?r grovfr?sning b?r m?ngden fr?sar vara liten och skiktet prioriteras; och vid efterfr?sning ges djup prioritet. Grovfr?sning och finfr?sning anv?nder b?da uppfr?sning, vilket effektivt kan f?rhindra deformation av sk?ran.

F?r det fj?rde, ta bort bottenytan helt. Chucken ?r f?rst grovfr?st med en kvasi-16mm ?ndkvarn f?r 4 bossar. Eftersom bottenytan ?r ett stort plan anv?nds en ansiktsfr?s i allm?nhet f?r fr?sning, men efter experiment visar det sig att anv?ndningen av en ansiktsfr?s kommer att orsaka en stor deformation av delens bottenyta. D?rf?r kan anv?ndningen av en fr?s med liten diameter, ?ven om effektiviteten minskas, s?kerst?lla att arbetsstycket inte l?tt deformeras. Spindeln roterar fram?t, flisen flyger utanf?r delen och sk?rkraften pressar arbetsstycket ner, vilket g?r arbetsstycket n?ra dynan och inte l?tt att deformera. Observera att verktygsv?gen inte kan g? i motsatt riktning i f?rh?llande till figur 4, eftersom sk?rkraften plockar upp arbetsstycket och det tunna plattans arbetsstycke l?tt deformeras n?r det l?mnar dynj?rnet Efter grovfr?sning av bossen ?r bottenytan fortfarande kvar med en marginal p? 0,3 mm tjock och 144 mm l?ng och 114 mm bred, men denna del av materialet kan inte avl?gsnas med en ansiktsfr?s, annars blir deformationen stor. Efter testning anv?ndes en kvasi-16 mm ?ndkvarn f?r att finfr?sa bottenytan, och bottenytan deformerades kraftigt och delarna var okvalificerade. Slutligen anv?ndes en flygkniv, 2 sj?lvslipande knivar anv?ndes och knivarna var som externa svarvverktyg som anv?ndes p? svarvar f?r att flyga platt bottenytans stora plan. Eftersom l?ngden, bredden och storleken p? denna del inte ?r mycket olika kan du f?rst installera kl?mbredden 106 mm och flyga den p? b?da sidor och sedan ers?tta den med en 136 mm l?ngsida och flyga den igen. P? s? s?tt ?r deformationen av bottenytan minimal, och kvalificerade delar kan vara

IV. Slutsats

Sammanfattningsvis kan bearbetningstekniken som beskrivs i detta dokument effektivt s?kerst?lla bearbetningskvaliteten f?r s?dana tunnv?ggiga och tunna aluminiumdelar, effektivt minska deformationshastigheten, f?rkorta produkttillverkningscykeln och f?rb?ttra kvaliteten, noggrannheten och produktionseffektiviteten hos produkten.